Publicerad: 2015-10-19

Akademien motsätter sig nedläggningen av Västerås Sinfonietta

Kungl. Musikaliska akademien dömer ut Västmanlandsmusikens utredning av den egna Sinfoniettans framtid. Utredningen är tendentiös och saknar en trovärdig konsekvensanalys. I ett öppet brev till Kommunstyrelsen Västerås stad och Styrelsen för Landstinget i Västmanland vädjar akademien till ansvariga politiker att vidga perspektivet och se till Sinfoniettans stora nationella och regionala betydelse.

--

Till Kommunstyrelsen Västerås stad och Styrelsen Landstinget i Västmanland

Kungl. Musikaliska akademien om Västmanlandsmusikens aviserade nedläggning av Västerås Sinfonietta


Västmanlandsmusikens ledning har utrett sin verksamhet och förordar nu en nedläggning av sin egen Sinfonietta med 33 musiker. Detta är något ytterst ovanligt och man har därför skäl att förvänta sig en gedigen genomgång av bakomliggande fakta och en omfattande konsekvensanalys.

Någon sådan finns dock inte presenterad.

Ledningens argument för nedläggningen är dels att Västmanlandsmusikens verksamhet går med underskott, dels att en nedläggning ”är det enda som ger en långsiktigt ekonomiskt hållbar verksamhet”.

Ett annat motiv för nedläggningen uppges vara att man då får ”möjlighet att erbjuda abonnemangskonserter med Sveriges bästa symfoniorkestrar, dirigenter och solister i världsklass, att fler symfoniska populärproduktioner kan köpas in liksom särskilda skolproduktioner.”

Detta resonemang är varken logiskt eller insiktsfullt. För det första är budgeten för hela Västmanlandsmusiken för 2016 ca 75 miljoner och underskottet för Västmanlandsmusiken samma år beräknas till 1,7 miljoner, vilket inte innebär mer än drygt 2,2 % av den totala budgeten.

För det andra är Sinfoniettans del av de totala kostnaderna endast ca 20 miljoner, varav staten tillskjuter ca 4,5 miljoner, och den interna fördelningen inom Västmanlandsmusiken svarar ju dess ledning för. Dessutom har Västmanlandsmusiken redan idag möjlighet att köpa in produktioner utöver den egna ensemblens verksamhet.

En besvärande faktor är också att Västmanlandsmusiken ledning så sent som för ett par år sedan ökade tjänstgöringsgraden för ensemblens musiker från 50% till 60%. Uppenbarligen fanns då en helt annan - och positiv - vision av framtiden för Västerås Sinfonietta. 

Men den allt överskuggande frågan är vilken vikt som Västmanlandsmusikens ansvariga tillmäter sin egen kulturella verksamhet. Uppenbarligen har man inte förstått den ansenliga potential som ligger i den egna ensemblen. I stället för att värdesätta den positiva effekt som Västerås Sinfonietta har för hela regionen – och med oräkneliga ringar-på-vattnet-effekter för en mycket stor andel av befolkningen – krymper man nu sina perspektiv så att frågan enbart (och skenbart) handlar om att kostnadsramarna inte kan hållas.

Ledningen vill enligt pressmeddelandet ersätta sin i Västerås och i regionen fungerande professionella ensemble med inköp av ensembler utifrån. Sättet man uttrycker sig på visar med all önskvärd tydlighet att man i det sammanhanget inte ser några större värden i det konstnärliga utvecklingsarbete som den egna Sinfoniettan bedriver. I stället vill man vara passiv kulturkonsument för sina skattemedel och med sin kulturella kundvagn bara plocka av det utbud som andra har utformat. Den dynamiska potentialen i att ha en egen ensemble på hög nivå som både kan positionera sin egen verksamhet i svenskt musikliv och sätta regionen på kartan verkar ha gått dem spårlöst förbi.

Och det är här kärnpunkten ligger. Ekvationen går inte ihop, för om vi alla skall vara konsumenter behöver ju ingen ta ansvar för att bygga upp och fortlöpande utveckla professionella ensembler. Med samma brist på logik borde det ju inte behövas några betalda styrelsemedlemmar i Västmanlandsmusiken – sådana kan ju köpas in från angränsande regioner när så behövs!

Vi har jämförelsevis få professionella orkestrar i Sverige och de som finns är inte bara en regional angelägenhet. Av det skälet får exempelvis Västerås Sinfonietta mer än 20% av sina kostnader betalda av statliga skattemedel. Det är ett uttryck för att även denna ensemble har en nationell betydelse. En eventuell nedläggning av ensemblen är därför något som inte bara är en lokal angelägenhet.

All professionell konstnärlig verksamhet behöver förutsättningar för att kunna växa och utvecklas och därigenom bidra till samhällets utveckling. Kloka beslutsfattare inser detta och anslår de medel som behövs för att på ett professionellt sätt driva en elitensemble till gagn för hela befolkningen.

I det aktuella fallet handlar det inte om att Västerås Sinfonietta skulle ha misskött sin ekonomi, utan om att de anslagna medlen inom ramen för Västmanlandsmusikens fördelning inte riktigt räcker till för verksamheten. Med ett enkelt handgrepp skulle dock budgeten kunna modifieras så att både Västerås Sinfonietta och de övriga verksamheter som idag ryms inom Västmanlandsmusiken kan fortleva och utvecklas.

Vi vädjar till ansvariga politiker i Västerås stad och i Landstinget Västmanland att inför sitt beslut i frågan lyfta blicken över Västmanlandsmusikens utredning, som i grundläggande avseenden ger en tendentiös bild av läget och dessutom saknar en trovärdig konsekvensanalys.

Nu behövs visioner och framåtblickande beslut som står på stabil faktagrund. På så sätt kan kreativa förutsättningar skapas för en positiv utveckling av hela regionens musikverksamhet, inklusive Västerås Sinfonietta.

Kungl. Musikaliska akademien deltar gärna i förutsättningslösa samtal kring dessa frågor.


Kungl. Musikaliska akademien


Susanne Rydén, Vice preses  

Staffan Scheja, Vice preses                                        

Tomas Löndahl, Ständig sekreterare