Skip to content

Alf Gabrielsson

Alf Gabrielsson föddes den 18 juni 1936 och avled den 24 maj 2024.

Han avlade högre kantors- och organistexamen vid Kungliga musikhögskolan 1963 och var samtidigt amanuens vid Uppsala universitet. Efter grundexamina vid Institutionen för musikvetenskap under professor Ingmar Bengtssons ledning kom Alf att intressera sig för musikpsykologiska problem. Bengtsson ville komplettera musikvetenskapens starka förankring i musikhistoria och musikteori med ett mer naturvetenskaplig synsätt med stark betoning på en mer exakt verifierbarhet och mätbarhet för att på så vis närma sig ett stort komplex av frågor där huvuddelarna var spelsätt – upplevelser – och musikförståelse.

Alf deltog från 1959 i Bengtssons omfattande s.k. rytmforskningsprojekt som med hjälp av en påkostad apparatur hade till syfte att studera de små variationer i enskilda toners och frasers artikulation och tidslängder ville få en bättre förståelse för spelsätt och upplevelser av levande musikframföranden.

Alf Gabrielsson blev fil.lic. i psykologi 1965 och universitetslektor vid Psykologiska institutionen vid Uppsala universitet. Han blev 1971 psykologisk konsult vid Teknisk audiologi, Karolinska institutet, och disputerade 1973 på avhandlingen Studies in Rhythm; han blev tillförordnad professor 1986 och biträdande professor 1995.

Alf Gabrielsson var en vänlig och engagerad person, och med sitt med tiden alltmer utvidgade kunskapsförråd med djupa insikter i sitt ämnes internationella historia och framväxt kom han att spela en vägledande och inspirerande roll för musikpsykologins etablering i Sverige. Han anlitades i många sammanhang som föreläsare och konsult vid musikhögskolor och universitet och var en fängslande popularisator för musikpsykologin. Han knöt internationella kontakter och medverkade vid ett antal konferenser utomlands och här hemma. Genom åren lämnade han många vetenskapliga bidrag till främst amerikanska facktidskrifter och antologier.

Alf kom mer och mer att intressera sig för den enskilda människans musikupplevelser och påbörjade ett omfattande forskningsprojekt om människors möten med musik och synnerhet de ögonblick då ett plötsligt och oväntat möte kunde bli drabbande och rentav livsavgörande. I projektet genomfördes många intervjuer och sammanfattades i monografin Starka musikupplevelser. Musik är mycket mera än bara musik. Man kan säga att detta kunskapsintresse innebar ett steg bort från den strikt verifierbara empirin till ett mer individualistiskt och brett hermeneutiskt betraktelsesätt.

För en större läsekrets sammanfattade han sina erfarenheter och sin syn på musikpsykologi i den högintressanta monografin Musikpsykologi – en introduktion, vars andra upplaga utkom 2020. Några avsnitt ur denna bok visar åt vilket håll hans tankar gick efter ett långt och produktiv liv vid frontlinjen i sin vetenskap:

”I vid mening handlar musikpsykologi om upplevelser och beteenden i samband med musik. De viktigaste frågorna gäller hur vi uppfattar och reagerar på musik, hur vi utför musik och hur vi skapar musik. Det är ett ämne som ligger i ett gränsområde mellan psykologi, musikvetenskap och praktisk musikutövning och är fortfarande obekant för de flesta. Det är ganska märkligt eftersom frågor om hur man upplever, utför och skapar musik alltid är aktuella i situationer där musik förekommer.

Musik finns i alla kulturer över hela världen. Den uppträder i många olika former och utvecklas ständigt i nya riktningar. Detta är det bästa bevisen på musikens betydelse för människan. Naturligtvis har man sedan länge funderat på hur och varför musiken är så viktig, men det är först i slutet av 1800-talet som musikpsykologin så smått började etableras som ett eget ämne. Eftersom det ligger i ett gränsområde mellan olika ämnen har dess utveckling gått ganska långsamt, men sedan några decennier tillbaka uppvisar musikpsykologin en stark expansion.”

Mer än någon annan i Sverige arbetade Alf Gabrielsson konsekvent och framgångsrikt i detta gränsområde. Heder och tack.

Alf Gabrielsson invaldes 1991 som ledamot nr 871 av denna akademi.

Erik Kjellberg

Alf Gabrielsson