ANNA LENA HOLM
Efter en längre tids sjukdom somnade Anna Lena Holm stilla och rofyllt in den 14 januari. Vi har saknat henne här under de år hon inte kunnat delta i våra sammankomster – hennes värme, vänlighet, spiritualitet och härliga humor. Så även på Musik- och teaterbiblioteket, där vi under decennier vant oss vid att vända oss till henne med allehanda frågor om den musik vi sökte, men som för oss var mer eller mindre dold. Med sin enastående kännedom om musikalierna var hon till ovärderlig hjälp som vägvisare och kunskapskälla för musiker såväl som forskare.
Musiken fanns redan tidigt med i Anna Lenas liv. Hon gick i Adolf Fredriks musikskola, sjöng i flera körer och sökte sig efter studenten till Uppsala Universitet, där hon studerade musikforskning för Ingmar Bengtsson och därtill litteraturhistoria och religionshistoria. Efter sin fil. kandexamen knöts hon 1966 till Musikaliska akademiens bibliotek (MAB) som assistent till Cari Johansson inom RISM-projektet – den väldiga, internationella källkatalogen över musikhandskrifter från tiden före 1800. Samtidigt arbetade Anna Lena också deltid som arkivassistent på Musikhistoriska museet. Den svenska RISM-sektionens primära katalogiseringsarbete avslutades 1977 och Cari Johansson gick då i pension. Sedan dess var Anna Lena ensam ansvarig för allt efterarbete med RISM-förteckningarna – med kompletteringar, revideringar och information. Hon lyckades därtill genom åren identifiera tonsättarna till en rad anonyma verk – nu som förste bibliotekarie vid MAB och som ansvarig för handskriftsavdelningen och raritetssamlingen. För Cari Johansson var RISM-projektet en livsuppgift, som hon grep sig an med yttersta noggrannhet. Anna Lena följde i hennes spår och hennes verksamhet ligger alltigenom på samma höga nivå, vilket inneburit att det svenska RISM-materialet vunnit hög internationell aktning. Både Cari och Anna Lena har därtill publicerat en rad artiklar kring det svenska källmaterialet i inhemska och utländska tidskrifter.
En central del av Anna Lenas verksamhet var under många år genomgången av Johan Helmich Romans musik – den stora Romansamlingen på MAB, men också spridda Romanverk i andra arkiv och samlingar. Av den svenska musikens fader fanns då – och finns fortfarande – skamligt få verk tillgängliga i notutgåvor. Och
fortfarande gällde Ingmar Bengtssons fråga ”Vad är Roman hos Roman?” – de svåra äkthetsproblemen kring de verk som tvivelaktigt tillskrivits Roman. Med sin banbrytande avhandling Johan Helmich Roman och hans instrumentalmusik hade Ingmar genomgripande klarlagt Romans instrumentala produktion med bland annat verkförteckning och klarläggning av äkthetsförhållanden. Hans planer och längtan var att efter pensioneringen kunna publicera ett motsvarande verk om Romans vokalmusik, något som han dessvärre inte hann med före sin alltför tidiga bortgång. Men han hade då redan tagit kontakt med Anders Lönn och Anna Lena, för att bland annat diskutera dispositionen, utformningen av tematisk förteckning och kommentarer till äkthetsproblemen och hade också lämnat över ett första utkast till detta verk.
Ingmar Bengtsson högaktade Anna Lena, hennes akribi och djupa kunnande, och han både rådgjorde och samarbetade ofta med henne. ”I detta sammanhang” – skrev han i sin artikel om Roman-forskningens läge – ”kan inte nog framhållas betydelsen av den svenska RISM-sektionens inventerings- och katalogiseringsarbete”.
Romans vokala produktion är stor och spelar en minst lika viktig roll som den instrumentala. Men vad gäller äkthetsbedömningarna har vokalmusiken varit något av en snårskog. Av de projekt som Ingmar inte hunnit avsluta bedömdes därför arbetet med en volym om Romans vokalmusik som det viktigaste. Självskriven som utgivare av den volymen var naturligtvis Anna Lena – med sin unika erfarenhet av källmaterialet, av dess proveniens, dess pikturer och vattenmärken med mera. Från början var volymen tänkt som en renskrift av Ingmars manusutkast, med vissa bearbetningar och tillägg. Men allteftersom arbetet fortskred förändrades inriktning och omfattning och den färdiga, tungt vägande volymen är i allt väsentligt ett verk av Anna Lena. Hon har gjort en minutiös genomgång av hela källmaterialet, vilket hon sedan utifrån sitt grundliga bibliografiska kunnande strukturerat och redovisat. De flesta av Ingmar Bengtssons obesvarade frågor kring vokalmusiken har också därigenom fått sitt svar.
Så kom Anna Lena att ägna all sin verksamma tid åt vårt musikarv, åt att lyfta fram och tillgängliggöra den musikens rikedom, som legat svåråtkomlig och ofta okänd i skilda arkiv och samlingar. Det gällde inte minst i arbetet med handboksvolymerna ”Musiken i Sverige” och i projektet ”Musica Sveciae”, där hennes förmåga att inte bara leta fram utan också granska och bedöma musikalierna till den musik som skulle finnas med på skivorna, var ovärderlig.
Man skulle önska att Anna Lena fått uppleva det projekt som akademien nu driver – ”Levande Musikarv”. Det var ju dit hon så helhjärtat och verkningsfullt strävade – att lyfta fram och levandegöra vårt musikaliska arv – att göra det möjligt att åter låta musiken klinga.
Anna Lena Holm blev ledamot av denna akademi 2003.
Anna Ivarsdotter