GEORGE RUSSELL
George Russell har lämnat oss den 27 juli 2009. Han var en musikhistorisk nyckelfigur i den för framtiden värdefullaste musikutvecklingen, enligt min mening. Denna utveckling som gestaltas av visionärer som struntar i genregränser, som förstår att nyskapande och tradition inte kan vara utan varandra.
När vi sist sågs, jag tror det var 1996 på Musikhögskolan i Stockholm, gav George Russell ett seminarium för studenter och lärare. I en paus berättade han stolt för mig vad den geniale japanske kompositören Toru Takemitsu sagt angående Russells The Lydian Chromatic Concept Of Tonal Organization: ”Detta ditt verk är tillsammans med Olivier Messiaens My Musical Language de två viktigaste musikteoretiska verken under 1900-talet.”
Detta fruktbara crossgenreperspektiv delade Russell med Miles Davis. Deras idé- och tankeutbyte, som öppnade dörrar och fönster till musikens natur och rötter såväl som till genomkomponerad musik ledde till musikaliska stordåd tio år senare. Miles Davis lp Kind of blue är ett exempel på detta. Miles Davis och Gil Evans Miles ahead-lp är ett annat lysande bevis på korsbefruktningarnas betydelse för musikalisk förnyelse. I likhet med Igor Stravinskij, såg de musikaliska traditioner utan genreskygglappar, ”Låt traditionen besjäla nuet”.
De etniska dimensioner som gått förlorade i en improvisationsberövad ”klassisk musik” lever i allra högsta grad i fruktbara hybrider som tango, samba, blues, fusion, jazz och elektroakustisk musik. Här lever den balans mellan komposition och improvisation som tidigare varit en självklarhet för till exempel Dowland, Mozart och Chopin.
I början av 1960-talet anordnades en ABF-kurs i Stockholm med George Russell som kursledare. Ämnet var förstås The Lydian Chromatic Concept. Min hustru Monica och jag deltog såväl som bland andra Palle Danielsson, Bernt Rosengren, Eje Thelin, Lars Färnlöf, Lars Sjösten, Christer Boustedt och Bertil Lövgren. Det var en underbar kreativ upptäcktsfärd i musikens natur- och färglära. Samma funderingar som tidigare inspirerat Miles att upptäcka armeniska modi i Khatjaturjans musik. Samma funderingar som fått Charlie Parker att börja tala med Edgar Varèse, Frank Zappas husgud, om ett slags gränslös musik han drömde om. Tack George för den inspiration du gett mig och många andra!
Georg Russel blev utländsk ledamot av denna akademi 1997.
Carl-Axel Dominique