JANOS SOLYOM

Den ungerskfödde pianisten och kompositören Janos Solyom avled den 3 oktober. Han föddes i Budapest 1938 i en musikintresserad judisk familj och visade tidigt på en exceptionell musikbegåvning. Han studerade piano och komposition vid Bartókkonservatoriet och Lisztakademien men avbröt sina studier för att efter Ungernrevolten 1956 fly med sin familj till Sverige.

I en recension från hans första konsert på Konserthuset 1958 kunde man läsa i Svenska Dagbladet ”det ungdomligt hyperenergiska och något burdusa i hans musicerande kommer nog med tiden att ge vika för finare artistiska nyanser”. Och nog blev det så – hans redan överdådiga spel förfinades och fördjupades och han blev i sitt nya hemland och även internationellt snart en eftertraktad solist och kammarmusiker. Han framförde gärna Liszt och Bartók, men gjorde även magnifika inspelningar av svensk musik, bland annat Stenhammars pianokonsert nr 2 som kopplat med Liszt Totentanz belönades med en Grammis, och två gånger erhöll Solyom Svenska Grammofonpriset för tolkningar av Rachmaninovs Études Tableaux och Liszt-sånger med Sylvia Lindenstrand.

Janos blev känd och uppskattad för en bredare publik med tv- och radioprogrammen ”I huvudet på en pianist” och ”Tavlor på en utställning” och med en förkärlek för musikalisk improvisation och med underfundig humor och lekfullhet var han en uppskattad kollega och medmusikant. Hans repertoar var enorm och innehöll, förutom standardverken, stora och sällan spelade kompositioner av bland annat Busoni och Alkan. Janos förde med sig en stark centraleuropeisk pianotradition och inte minst för oss yngre pianister var han en källa till inspiration. Han var för mig ett starkt stöd och klok rådgivare i min tidiga karriär, och hänvisade mig till hans landsmaninna, Iona Kabos som då hade börjat undervisa på Juilliard School i New York.

En Litteris et Artibus förlänades honom 1986 och 1993 blev han ledamot av denna akademi.

Staffan Scheja