MARGARETA HALLIN

Hovsångerskan Margareta Hallin avled den 9 februari 2020 i en ålder av 88 år.

Född i Karlskoga 20 februari 1931 flyttade hon senare till Stockholm och studerade som operaelev vid Kungliga Teatern där hon debuterade 1955, fortfarande som elev, med huvudrollen Rosina i Rossinis Barberaren i Sevilla. Hon blev sedermera anställd 1956.

Margareta blev Kungliga Operan trogen i 30 år och kom att sjunga ett 60-tal roller. Hon tillhörde det så kallade ”järngänget” under 50- och 60-talen, som formades av regissören Göran Gentele och dirigenten Sixten Ehrling och i princip bar upp teaterns hela repertoar.

I Karl Birger Blomdahl och Harry Martinsons rymdepos Aniara som uruppfördes 1959 sjöng Margareta huvudrollen som Den blinda poetissan med stor framgång. Det finns en bredd i hennes repertoar som hörde ihop med hennes ständiga nyfikenhet att pröva sina egna gränser och utforska både sig själv som gestaltare av olika karaktärer och tonsättarens musikaliska intentioner. Självklara partier som Zerbinetta, Sophie, Gilda, Violetta växlade med dramatiska roller som Amelia, Norma, Medea. De förenades med nyskrivna verk som till exempel den åldrande Christina i hans Gefors och Lars Forssells opera Christina 1986 och Therese i Drömmen om Therese av Lars Johan Werle 1964.

Parallellt med att hon stannade som fast anställd vid Kungliga Operan i 30 år hann Margareta med att gästspela i betydande operahus som Glyndebourne, Wien, London, Hamburg med fler. När hon gick i pension från Operan 1984 inleddes en ny konstnärlig karriär då hon som självlärd tonsättare debuterade med tonsatta dikter av Ferlin, Martinson och Aspenström till att i nästa steg tonsätta Strindbergs Fröken Julie som kammaropera 1999. Sammanlagt finns ett drygt 30-tal tonsättningar av Hallin.

Texter spelade en avgörande roll för Margareta och hon framförde gärna själv tonsatta dikter av Fröding, Ferlin, Ekelöf och Tranströmer vid musikaliska salonger – med samma förmåga att trollbinda en publik vid 80 års ålder som vid debuten.

2006 tilldelades hon Gunn Wållgrens stipendium med motiveringen: ”Margareta Hallin är en av Kungliga Operans mest lysande artister under 1900-talet. I egenskap av operasångerska, kompositör, talskådespelare framstår hon som en av det svenska kulturlivets centralgestalter.” Precis så kommer vi som lärde känna Margareta och hennes karriär alltid att minnas henne. Hennes personlighet kunde uppfattas som lättsam och vän, men under ytan fanns en mycket målmedveten och stark person som emellanåt kämpade med ett mörker inom sig.

Margareta Hallin utnämndes till hovsångerska 1966 och 2001 till professor. År 1976 tilldelades hon Litteris et artibus och 1995 Medaljen för Tonkonstens Främjande.

Hon valdes in som ledamot av Kungl. Musikaliska akademien 1972 med nummer 769.

Birgitta Svendén