Ole Hjorth

Spelmannen, violinisten och fiolpedagogen Ole Hjorth 1930-2021 har gått ur tiden vid en ålder av 91 år.

Ole Hjorth var sedan 1950-talet en av de främsta utövarna av svensk folkmusik, som inspirerat generationer genom sitt spel. Han har också på många andra sätt starkt bidragit till ge spelmansmusiken den ställning den har idag. Ole blev elev till storspelmannen Hjort Anders Olsson redan som tonåring, i en tid då det inte var så många unga som ägnade sig åt spelmansmusik. Tillsammans med sin far Bror Hjorth engagerade han sig för att spelmän och spelmansmusik skulle erkännas för sina konstnärliga kvaliteter bl.a. genom instiftandet av Gås Anders-medaljen. Därigenom kom han att lyfta fram olika betydelsefulla folkmusiker från hela Sverige, som t.ex. den jämtländske spelmannen Olle Falk.

Ole utbildade sig till violinist bl.a. genom studier för Charles Barkel och Max Rostal och kom så småningom att arbeta i Kungliga Hovkapellet. Samtidigt medverkade Ole till att folkmusiken kom till uttryck i helt andra sammanhang genom samarbete med t.ex. vissångare som Herr T och hans spelmän och senare bl.a. Allan Edwall, samt genom både dokumentära och konstnärligt högtstående skivproduktioner och filmprojekt, som t.ex. TV-filmer om Hjort Anders och Blank Anders i samarbete med filmaren Karsten Wedel.

Ole utbildade sig till violinpedagog under 1970-talet och verkligt epokgörande var hans initiativ till och ledning av utbildningarna för folkmusiker vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm 1976-1995. Många av landets mest namnkunniga spelmän har utbildat sig under Ole Hjorths ledning och hans genuina engagemang för fiolpedagogik har fått efterföljd, exempelvis genom de fiolpedagogiska kurserna på Malungs folkhögskola. I hela Sverige arbetar musiklärare som inspirerats av och bär med sig Ole Hjorths pedagogiska förhållningssätt, där människans, musikerns, utövarens uttryck står i centrum – oavsett musikstil, instrumentalteknik eller tradition. Det skulle kunna beskrivas som en slags musikalisk humanism.

Oles konstnärskap lever vidare genom hans elever och efterföljare, men också genom inspelningar och flera av de konstnärligt sett mest framstående skivproduktionerna kom till under senare. Exempelvis soloskivan Hjort Anders låtar där Oles expressivitet, integritet och angelägna musikaliska berättande kommer till uttryck.

Ole Hjorth erhöll Zornmärket i guld 1995 för mästerligt spel i Hjort-Anders tradition. Han blev invald i Kungl. Musikaliska Akademien år 1997 med nummer 910 och erhöll medaljen för Tonkonstens främjande 2011 för sina insatser för svenskt musikliv.

Sven Ahlbäck