Kungl. Musikaliska Akademien uppmanar kyrkomötet att ta nationellt ansvar för kyrkomusikens framtid
Kyrkomusikerbristen hotar Svenska kyrkans musikliv, körverksamhet, orgelkultur och barns och ungas tillgång till musik. Inför årets kyrkomöte uppmanar Kungl. Musikaliska Akademien ledamöterna att behandla frågan som en strategisk nationell angelägenhet.
Svenska kyrkan har ett musikliv som saknar motstycke i Sverige, med verksamhet i hela landet och en central roll för gudstjänstliv, körsång, musikundervisning, konsertverksamhet och förvaltningen av ett omfattande orgelbestånd. När tillgången på utbildade kyrkomusiker nu brister får det därför konsekvenser långt utanför enskilda församlingar.
Kungl. Musikaliska Akademien framhåller att de motioner om kyrkomusik som behandlas vid årets kyrkomöte måste ses i ett större sammanhang. Det handlar inte enbart om utbildningsorganisation eller personalförsörjning, utan om Svenska kyrkans identitet och ansvar för en konstnärlig, pedagogisk och social infrastruktur med betydelse i hela landet.
– Kyrkomusiken är en bärande del av Sveriges kulturella infrastruktur. Den ger människor tillgång till sång, musik, gemenskap och konstnärlig fördjupning, och den är en av de viktigaste vägarna in i musiklivet för barn och unga. Därför kan frågan om kyrkomusikens framtid inte skjutas nedåt i organisationen eller framåt i tiden, säger Stefan Forsberg, preses för Kungl. Musikaliska Akademien.
Omfattande rekryteringsbehov
Vid en hearing mellan Kungl. Musikaliska Akademien och företrädare för kyrkomötets nomineringsgrupper i maj 2026 rådde bred samsyn om att kyrkomusikerbristen är både verklig och allvarlig. Situationen påverkar redan Svenska kyrkans möjligheter att långsiktigt fullgöra sin grundläggande uppgift.
I underlaget till hearingen pekas på behovet av omkring 700 nya kyrkomusiker under de kommande tio åren. Samtidigt ligger utbildningsvolymen långt under den nivå som krävs för att möta behovet.
Bristen riskerar att försvaga hela det ekosystem som kyrkomusiken bär upp: körsången, barns och ungas möte med musik, den fria musikundervisningen, orgeltraditionen och den lokala konsertverksamheten. Den hotar också förvaltningen av ett kulturarv som omfattar historiska instrument, repertoarer och musikaliska miljöer med rötter över flera sekler.
Musikens betydelse för barn och unga
Kyrkans körer, undervisning och musikaliska gemenskaper har historiskt varit en viktig ingång till både musiklivet och kyrkans gemenskap. Vid hearingen vittnade flera deltagare om att de själva inte hade blivit professionella musiker utan erfarenheterna från kyrkans körer, undervisning och pedagogiska miljöer.
Många präster, diakoner, församlingspedagoger och förtroendevalda ger uttryck för samma erfarenhet: musiken är ofta vägen in i kyrkans gemenskap. Den erbjuder delaktighet, sammanhang och möjlighet till konstnärligt uttryck för människor i olika åldrar och med olika bakgrund.
För barn och unga är musikverksamheten särskilt betydelsefull. En starkare kyrkomusikalisk verksamhet kan bidra till barns rätt till kulturellt deltagande, utveckling och meningsfull fritid. Den kan också erbjuda miljöer präglade av gemenskap, skapande och kontinuitet – kvaliteter som är viktiga i en tid då många unga möter psykisk ohälsa och social utsatthet.
Samtidigt har den fria musikundervisningen i många delar av landet försvagats över tid, trots att den tidigare utgjorde en central del av kyrkomusikens återväxt och pedagogiska uppdrag.
Kyrkomötet kan skapa förutsättningar
Kyrkomötet kan inte detaljstyra lokala arbetsgivarbeslut. Däremot kan det ange en tydlig nationell inriktning, fatta främjandebeslut, ge uppdrag till kyrkostyrelsen och göra budgetmässiga prioriteringar som skapar bättre förutsättningar för stift, pastorat och utbildningsaktörer.
Kungl. Musikaliska Akademien uppmanar därför kyrkomötet att se de aktuella motionerna som delar av ett sammanhängande nationellt ansvar. Akademien pekar särskilt på behovet av att:
- stärka rekryteringen till yrket
- bygga ut utbildningskapaciteten i olika delar av landet
- förbättra valideringen av tidigare utbildning och yrkeserfarenhet
- skapa fungerande kompletterings- och vidareutbildningsvägar
- åter stärka barns och ungas tillgång till orgel- och musikundervisning i lokala församlingar.
– Ett kraftfullt agerande är både möjligt och nödvändigt. Kyrkomötet har möjlighet att tydligt slå fast att kyrkomusiken är en strategisk framtidsfråga för hela Svenska kyrkan, säger Stefan Forsberg.
Fortsatt dialog
Kungl. Musikaliska Akademien ser fram emot en fortsatt och fördjupad dialog med kyrkomötet, Svenska kyrkan, stiften, utbildningsaktörer och andra berörda parter om hur kyrkomusikens ställning kan stärkas och återväxten tryggas.
Att värna och utveckla kyrkomusiken är, enligt Akademien, att värna en levande del av Sveriges andliga, pedagogiska och konstnärliga liv.
