Årets Wållgrens-stipendiater

Från Kungliga Operan går stipendiet i år till Anne Sofie von Otter:
Anne Sofie von Otter tilldelas årets Gunn Wållgren stipendium 2020 utifrån följande motivering:

"Med en ständig lust att utforska nya vägar och därmed kunna förmedla texten och musikens innersta väsen drivs hennes konstnärskap oförtrutet vidare. Ut på djupare vatten och samtidigt i full kontroll av vad de egna redskapen har att erbjuda när allt ska sammanfogas. Ett ständigt pågående arbete som drivs av det totalt livsnödvändiga behovet att få uttrycka sig genom musiken. Hennes osvikliga språkkänsla gör att hon kan måla med orden som aldrig känns tomma, oavsett vilket språk som gäller. Hon ställer höga krav på sig själv och kan därmed ställa krav på sin omgivning utan att för den skull förlora den kollegiala generösa viljan att låta andra lysa och på så sätt ge publiken den totala upplevelsen av helheten.

Hennes rolltolkningar och musikaliska uttryck har under senare år berikats av en djupare sårbarhet vilket hon bl.a. gav prov på i rollen som priorinnan Madame de Croissy, Karmeliterklostrets åldrandepriorinna i Francis Poulencs opera Karmelitsystrarna. Naket, självutlämnande skildrade hon priorinnans dödsångest. Hennes internationella operadebut 1983 blev startskottet på en enastående världskarriär med ständiga engagemang vid de främsta operascenerna och konserthusen.

Hennes repertoarbredd är ojämförlig: här ryms alltifrån 1600-talets Monteverdi till samtida musik av t ex Kaija Saariaho samt flera gränsöverskridande genrer – allt utför supermusikaliska Anne Sofie med största artisteri. Och publikens gensvar har inte låtit vänta på sig – mer än 150 CD-utgåvor, varav ett 50-tal soloalbum, talar sitt tydliga språk. Anne Sofie von Otter har också blivit en favorit bland dirigenter och medmusiker, inte minst på grund av sin stora konstnärliga integritet. Gör hon allt detta för publiken? Absolut! gör hon det för sig själv? Absolut! Gör hon det för konsten? Utan tvekan! Kräver det hårt arbete? Absolut! Därmed är Anne Sofie von Otter en mycket värdig mottagare av Gunn Wållgrens stipendium."

Anne Sofie von Otter är en av vår tids mest mångsidiga artister. Som operasångerska har hon gjort ledande roller på bl.a. Royal Opera House i London, Bayerische Staatsoper i München, Opéra National de Paris, The Metropolitan Opera i New York, Wiener Staatsoper, Deutsche Oper Berlin, Salzburger Festspiele etc. Hon har samarbetat med dirigenter som Claudio Abbado, John Eliot Gardiner, Marc Minkowski, Bernard Haitink och Esa-Pekka Salonen, för att endast nämna några namn.
Anne Sofie von Otter har framträtt med orkestrar som t. ex. Boston Symphony Orchestra, Washington National Symphony Orchestra, London Philharmonic Orchestra och Berliner Philharmoniker. Hon är flitigt representerad på skiva, av vilka flera erhållit prestigefulla utmärkelser. Hon samarbetar regelbundet med pianisten Bengt Forsberg och artister som Elvis Costello, jazzpianisten Brad Mehldau och stråkkvartetten Brooklyn Rider.

Från Dramaten går stipendiet i år till Pierre Wilkner.
Pierre Wilkner tilldelas årets Gunn Wållgren stipendium 2020 utifrån följande motivering:

"I skådespelaren Pierre Wilkner finns en stark bärare av själva ensembleteaterns idé – genom ett drygt halvt sekel av roller och regissörer har han erövrat en samlad kunskap av häpnadsväckande mått. Det är få förunnat med ett sådant bagage. Och det är inte bara för sin egen skull Pierre bär på detta - det är för vår skull, för publikens, medspelarnas och själva Thalias skull.
Pierre har den klassiska skådespelarens speciella omsorg om replikens enskilda ord, rollfigurens röst, kropp och fotsteg. Och han är musikalisk! Han har också en sällsynt förmåga att förstå dramatikerns dolda avsikt, likt en klockmakare får han verket att ticka i takt. Denna känsla för tid, tajming och exakthet lyfter Pierre till den högre skolan. Man kan lita på Pierre – han levererar alltid! Kväll efter kväll, föreställning efter föreställning.Obrottsligt lojal, förberedd, ständigt redo höjer han sig själv och sina medspelares prestationer.
Att välja ut enskilda insatser i Pierres långa och rika karriär är smått omöjligt – spännvidden är för stor. Från debuten som tioåring i Pirandellos I afton improviserar vi har han gestaltat det mesta ur världsdramatiken – från luftanden Ariel till fäktmästare, gycklare, Ofelias broder Laertes, notarier, fanborgar, doktorer och förhörsledare. Gemensamt för dem alla är Pierres förmåga att försvara sina rollfigurer, även de osympatiska – de blir till människor vi känner igen. De senaste åren minns vi särskilt porträttet av den sårade, krackelerande domaren vid den sceniska världspremiären av Ingmar Bergmans Riten. Eller den dubbelbottnade tolkningen i Peter Weiss Rannsakningen där Pierre spelar både offer och bödel, ena aktens starka vittnesmål ersätts obönhörligt med Pierres förvandling till andra aktens krigsförbrytare. Det är den sortens hisnande konstnärskap som kännetecknar Pierre Wilkner – överraskande ofta fångade i en och samma föreställning."

Pierre Wilkner debuterade på Dramaten som 10-åring i pjäsen I afton improviserar vi (1966) och spelade sedan i flera pjäser som barnskådespelare. Han gick på Scenskolan i Stockholm och kom därefter till Dramaten, 1982, där han hör till den fasta ensemblen. Pierre har haft roller i över 100 pjäser och har bland annat setts i Stormen, Hamlet, Vår klass, Utvandrarna, Karlsson på taket, Rannsakningen, De sista vittnena och Kungligaste teatern. Under Bergmanfestivalen 2018 gjorde han rollen som domaren i Riten av Ingmar Bergman i regi Emil Graffman. Pierre var senast aktuell i Hugh och Nancys många världen i regi av Lars Rudolfsson 2019 och Furstinnan av Amalfi av John Webster i regi av Suzanne Osten 2020.