Fjorton nya ledamöter till Kungl. Musikaliska Akademien

- Vi är väldigt glada att välkomna så många nya ledamöter, säger Kungl. Musikaliska Akademiens preses Susanne Rydén. De nyinvalda ledamöterna representerar stora delar av svenskt musikliv och visar på bredden av kompetens som vi eftersträvar i vår akademi.

Svenska ledamöter

Lars Berglund (f. 1964)

Lars Berglund, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, är en av vårt lands främsta och internationellt mest meriterade musikforskare. Musikhistoriska och kulturteoretiska perspektiv förenas i hans forskning med en tyngdpunkt i 1600-talets italienska, tyska och svenska musik. Han har också publicerat inom musikanalys, musikestetik och 1900-talets svenska konstmusik. Berglund har deltagit i ett flertal internationella forskningsprojekt och är verksam som debattör i musikforskningsrelaterade ämnen.

Malin Bång (f. 1974)

Malin Bång är en av sin generations mest egensinniga och framsynta tonsättare, bosatt och verksam i Göteborg. Hennes omfattande verklista inkluderar framför allt kammarmusik, ofta med elektroakustiska delar och olika objekt i instrumentariet. De senaste åren omfattar också orkesterverk och sceniska verk. Hon är knuten till de uppmärksammade ensemblerna Curious Chamber Players och Faint Noise. Hennes verk har framförts på bland annat Huddersfield festival, Klangforum Wien, Klang festival i Köpenhamn och Ultraschall festival. Bång har fått utmärkelser som Carin Malmlöf-Forsslings kompositionspris och Donaueschinger Tage Orchesterpreis. Sedan 2018 är hon lektor i komposition vid Högskolan för Scen och musik vid Göteborgs Universitet.

Kerstin Börjeson (f.1958)
Kerstin Börjeson har sedan 90-talet drivit och utvecklat en omfattande och välrenommerad musikverksamhet med barn- ungdoms- och vuxenkörer. Hon utbildades till kyrkomusiker och körpedagog vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm med lärare som Eric Ericson och Anders Eby. Börjeson är en av våra mest välmeriterade föreläsare och pedagoger inom ämnet körmetodik och kördirigering. Under många decennier har Börjeson visat sann excellens i sin körledarroll, en krävande och viktig sådan som kombinerar artisteri, pedagogik och musikalisk strategi. Hon har konsekvent drivit körarbete med åldersmässig bredd och tagit stort ansvar för den musikaliska återväxten. Hennes körer har alla hållit mycket hög nivå med regelbundna uruppföranden av nyskriven svensk musik. Här har yngre såväl som mer etablerade tonsättare givits möjlighet att i tätt samarbete med Kerstin Börjeson utforska körinstrumentets möjligheter.

Örjan Fahlström (f. 1953)

Storbandsledaren, kompositören, arrangören och slagverkaren Örjan Fahlström, född i Umeå, har varit en vital del av svenskt och internationellt musikliv sedan 1970-talet. Han har varit dirigent och konstnärlig ledare för Norrbotten Big Band och HR-Bigband i Frankfurt samt ett flerårigt och nära samarbete med NDR Bigband i Hamburg och har samarbetat med en rad namnkunniga musiker, såsom akademiledamöterna Nils Landgren, Bobo Stenson och nyligen bortgångne Lennart Åberg. Fahlström är en mycket skicklig arrangör som skriver för alla upptänkliga ensemble- och orkesterkonstellationer. Som kompositör har han skrivit en rad gränsöverskridande verk. Fahlströms pedagogiska gärning är stor, där han under lång tid varit en mycket uppskattad professor och drivande prefekt för avdelningen komposition och dirigering på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.

Magnus Gustafsson (f. 1955)

Magnus Gustafsson är verksam inom stora delar av svenskt musikliv – från spelman med Zornmärket i guld till vice vd för Musik i Syd. Gustafsson är initiativtagare till den inflytelserika folkmusikfestivalen i Korrö och folkmusikgruppen Sågskära. Han har också initierat projektet HÖÖK, där äldre spelmansboksmaterial levandegjorts av folkmusiker på ett innovativt och nyskapande sätt. Med sin doktorsavhandling ger Gustafsson en gedigen bakgrund till polskans olika former. Under 1990-talet startade och byggde Gustafsson upp Smålands musikarkiv där han också var chef.

Ann Hallenberg (f. 1967)

Hovsångerskan och mezzosopranen Ann Hallenberg är såväl i Sverige som internationellt en av de mest framstående vokala interpreterna av tidig musik. Efter studier för bland andra Kerstin Meyer och Erik Saedén kom hennes stora genombrott 2003 då hon med kort varsel ersatte Cecilia Bartoli i Händels oratorium ”Il trionfo del Tempo e del Disinganno”. Den internationella karriären har sedan dess fortlöpt med roller och konserter med de flesta av världens stora orkestrar och operahus. Ann Hallenberg har spelat in ett 40-tal CD:s och belönats med utmärkelserna Litteris et Artibus 2017, och Tidskriften Operas Operapris 2019.

Peter Jablonski (f. 1971)

Konsertpianisten Peter Jablonski, född i Lyckeby, studerade vid Musikhögskolan i Malmö och Royal College of Music i London. Han upptäcktes redan som tonåring av Vladimir Ashkenazy, som genast engagerade honom för att spela in Gershwins pianokonsert på skivmärket Decca. Det kom att bli inledningen på en internationell karriär av ett format, som har få motsvarigheter bland svenska instrumentalister. Jablonskis diskografi är omfattande, med en skönjbar tonvikt på de ryska och polska mästarna, och han har regelbundet haft solistuppdrag med topporkestrar som NHK Tokyo, Leipzig Gewandhaus, Cleveland, La Scala, Londonorkestrarna och de främsta skandinaviska ensemblerna. 2005 förlänades han Litteris et Artibus.

Annamia Larsson (f. 1980)

Valthornisten Annamia Larsson, född i Hallstavik, är utbildad vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm och Universität fur musik und Darstellende kunst Wien. Hon är solohornist i Gävle Symfoniorkester sedan 2008 och var dessförinnan alternerande stämledare i Kungliga hovkapellet från 2002. I sin roll som solohornist är Larsson en viktig del av orkesterns klang och identitet. Hon är en flitigt anlitad kammarmusiker och permanent medlem i Stockholm Chamber Brass. Därtill är Annamia Larsson en uppskattad pedagog vid Kungl. Musikhögskolan och lärare i internationella masterclasses.

Jan Lundgren (f. 1966)

Pianisten Jan Lundgren är en av den svenska jazzens mest uppmärksammade och internationellt mest aktiva och framgångsrika musiker. Efter examen från Musikhögskolan i Malmö 1991, inleddes samarbeten med bland annat Arne Domnérus och Putte Wickman och han har framträtt med ett stort antal internationella jazzmusiker, såsom Herb Geller, Paolo Fresu, Richard Galliano, Benny Golson, Johnny Griffin, Mark Murphy, Harry Allen, Lee Konitz och Stacey Kent. Lundgren undervisar vid Musikhögskolan i Malmö och är för närvarande lektor i jazzpiano. Han tilldelades Gyllene Skivan 1997 för trioskivan ”Swedish Standards”, och har dessutom erhållit bland annat Jan Johansson-stipendiet 2000, Django d’Or (Contemporary Star of Jazz) 2008 samt Jazzkatten 1994. Sedan starten 2010 är Lundgren konstnärlig ledare för Ystad Jazzfestival och innehar sedan 2016 även samma position för Jazzhus Montmartre i Köpenhamn.

Utländska ledamöter

Laurie Anderson (f. 1947)

Laurie Anderson är en multidisciplinär konstnär som rör sig fritt mellan experimentell pop, performancekonst och avantgardistisk multimedia. Hennes elektriska violin spelar ofta en framträdande roll, liksom hennes elektroniskt behandlade röst. Anderson föddes i Illinois, USA, och flyttade så småningom till New York City för att studera till skulptör och konsthistoriker, samtidigt som hon formades alltmer som musiker och performancekonstnär. På 80-talet blev hon känd för en bredare allmänhet när hennes låt "O Superman" nådde till nr.2 på singellistan i England, vilket är sensationellt för en så pass experimentell artist. Anderson har själv uppfunnit flera av sina instrument, som tillexempel “tape-bow”-violinen med ett förinspelat magnetband istället för stråktagel och tonhuvuden istället för strängar.

Sally Beamish (f. 1956)

Sally Beamish är en framgångsrik engelsk tonsättare, bosatt i Skottland som varit verksam som tonsättare i mer än 30 år. Hennes verklista är omfattande, med såväl kammarmusikverk som solokonserter. Många av dessa verk är välbekanta för den svenska publiken, bland annat Dubbelkonserten Distans som skrevs för Martin Fröst och Janine Jansen som solister. Man kan jämföra Beamish betydelse för musiklivet i hemlandet med Karin Rehnqvists tonsättargärning i Sverige. En tonsättare med unik och genuin röst, enorm energi och engagemang.

Olivier Latry (f. 1962)

Franske Olivier Latry är en av vår tids främsta organister och ambassadörer för orgelkonsten. Med hela världen som arbetsfält, har han varit gästsolist hos de främsta orkestrarna under ledande dirigenter, uruppfört ett stort antal verk och orgelkonserter av etablerade kompositörer och gjort talrika inspelningar, inte minst av musik i den rika franska orgeltraditionen. Vid 23 års ålder blev han utsedd till titulärorganist i Notre-Dame i Paris och vid 35 års ålder till professor i orgel vid konservatoriet i Paris. Han är inte bara känd som en virtuos musiker utan som en reflekterande interpret som ständigt söker nya vägar och musikaliska uttryck. Med sin exceptionella begåvning som improvisatör bidrar han till att vidareutveckla den rika franska improvisationstradition efter Charles Tournemire och Pierre Cochereau. Latry har gästat Sverige vid ett flertal tillfällen.

Jordi Savall (f. 1941)

Den katalanske gambisten och dirigenten Jordi Savall studerade bland annat vid Schola Cantorum i Basel, där han specialiserade sig på tidig musik. 1974 startade han tillsammans med sin fru, sopranen Montserrat Figueras, ensemblen Hespèrion XX. Andra viktiga ensembler inom tidig musik som Savall grundat är vokalensemblen La Capella Reial de Catalunya och orkestern Le Concert des Nations, med vilka han gjort ett stort antal inspelningar. Savall är sedan 70-talet en nyckelfigur för populariserandet av gamban i vår tid, och han blev känd för en bredare allmänhet genom sin musik till filmen All Världens Morgnar, som porträtterar 1600-tals-gambisterna Marais och Saint Colombe.
Bland de många priser han emottagit kan nämnas Sonningpriset och Pau Casals-priset. Savall är hedersdoktor vid universiteten i Barcelona, Basel och Utrecht.

Norma Winstone (f. 1941)

Den brittiska jazzsångerskan och pedagogen Norma Winstone har genom sina skivinspelningar för ECM blivit en ikon inom europeisk jazz. Hon inledde sin karriär med att sjunga standardrepertoar, men blev snart en del av avantgarderörelsen, där hon utvecklade ett personligt förhållningssätt till improvisation. Tillsammans med trumpetaren Kenny Wheeler och pianisten John Taylor bildade hon trion Azimuth, som var stilbildande vid slutet av 1970-talet. Winstone har sedan dess samarbetat med musiker som den amerikanske gitarristen Ralph Towner och skrivit texter till melodier av Egberto Gismonti och Steve Swallow. 2001 utsågs Norma Winstone till ”Bästa vokalist” vid BBC Jazz Awards och 2007 belönades hon med Most Excellent Order of the British Empire. 2013 blev hon hedersledamot av The Royal Academy of Music.