Publicerad: 2024-05-30

Tretton nya ledamöter stärker akademien

År 2024 inträder sju nya svenska och fem nya utländska ledamöter samt en ny hedersledamot i Kungl. Musikaliska Akademien.
– De nya ledamöternas samlade erfarenheter och kompetenser blir ett viktigt tillskott i vår akademi och vi önskar dem varmt välkomna, säger Kungl. Musikaliska Akademiens preses Susanne Rydén.

De svenska ledamöterna är spelmannen och konstnärliga ledaren Magnus Bäckström, pianisten, kompositören och pedagogen Elise Einarsdotter, tonsättaren, musikern och konstnärliga ledaren Jonas Forssell, musikforskaren och sångerskan Karin Lagergren, slagverkaren och pedagogen Markus Leoson, sångaren, producenten och kompositören Rostam Mirlashari och hovsångaren Michael Weinius. De utländska ledamöterna är sångerskan Kirsten Bråten Berg, trumslagaren och kompositören Sven-Åke Johansson, musikforskaren Sanne Krogh Groth, sångerskan och konstnärliga ledaren Randi Stene och tonsättaren Jörg Widmann. Koreografen Mats Ek väljs in som ny hedersledamot.

Svenska ledamöter

Magnus Bäckström (f. 1954) växte upp i Ore i Dalarna och tog tidigt till sig repertoaren efter de legendariska Orespelmännen Timas Hans med flera. Bäckström var verksamhetsledare och grundare för Falu Folkmusik Festival genom vilket han lanserade musiklägret Ethno (Ethno world music youth camp) som nu är etablerat i över 40 länder och 6 kontinenter med verksamheter som musikläger, workshops, konserter och turnéer. Som en del av arbetet kring FFF startade Bäckström musiktidningen LIRA med fokus på folkmusik och jazz. Övriga uppdrag är konstnärlig ledare och konserthuschef i Gävle 1997 till 2003, Uppsala Konsert och Kongress 2003 till 2014 och verksamhetsledare för Kultur i Väst 2014 till 2018.

Elise Einarsdotter (f. 1955), pianist, kompositör och pedagog, föddes i Borrby och studerade vid Berklee College of Music i Boston. Tillbaka i Sverige ingick hon fram till 1982 i den uppmärksammade gruppen Tintomara. 1984 bildade hon sin egen grupp Elise Einarsdotter Ensemble (EEE) med bland annat Lena Willemark och Jonas Knutsson. Einarsdotter studerade vid Kungl. Musikhögskolan 1979-81 och var därefter verksam där som pedagog fram till 1988.

Hon har mottagit ett antal utmärkelser, bland annat LO:s Kulturpris 1993, Stockholms stads hederspris 1998, Jan Johansson-stipendiet 2007, Sveriges Radios utmärkelse Guldkatten 2019, samt Medaljen för Tonkonstens Främjande 2019. Hon har därutöver varit verksam som mångårig ledamot i SKAP-styrelsen, och är sedan 2021 riksordförande för Musikcentrum Riks.

Jonas Forssell (f. 1957), tonsättare, librettist, musiker, forskare och konstnärlig chef, står sedan decennier i frontlinjen för ny svensk och nordisk musikdramatik, aktuell just nu med Death and the Maiden på Malmö Opera. Operan Riket är ditt (1991), till vilken han skrev både libretto och musik fick SvDs operapris och vann även Internationella Teaterinstitutets musikteatertävling 1992 i München. Forssell är utbildad klarinettist och saxofonist. En orädd konstens försvarare och kulturpolitisk och estetisk debattör. Han har arbetat i Stims nämnd för främjande av musikalisk mångfald och upphovsrätt samt i styrelsen för Föreningen svenska tonsättare 2005-2013, starkt drivande i bland annat förändringsarbetet kring tonsättarnas arbetsvillkor och främjandet av svensk musik på konsertscenerna.

Karin Lagergren (f.1971) är en internationellt framstående forskare inom den gregorianska musiken och därtill både aktiv sångare och ensembleledare inom äldre musik. Lagergren är docent i musikvetenskap vid Linnéuniversitetet. Vid Amherst College, USA, var hon STINT-fellow 2023 och nu Research Associate vid Alamire Foundation, Universitetet i Leuven. Hennes doktorsavhandling (2009) tematiserade samtida liturgisk sång i katolska kloster, och inriktningen har därefter varit på den medeltida kyrkomusiken i Skandinavien och sången inom Birgittinorden. Hon visar också ett starkt intresse för nyorienterade forskningsmetoder, vilket visar sig i ”multisensoriska perspektiv” på Vadstena kloster.

Markus Leoson (f.1970), född 1970 i Linköping, har etablerat sig som en internationellt respekterad slagverkssolist och pedagog. Efter sin utbildning vid Kungl. Musikhögskolan har han arbetat som solopukslagare både vid Kungl. Hovkapellet i Stockholm och Danska Radions Symfoniorkester. År 2008 erhöll Leoson en professur vid Hochschule für Musik Franz Liszt i Weimar, Tyskland. Han håller ofta mästarklasser vid olika musikhögskolor och festivaler i samband med sina turnéer. I nära samarbete med svenska och utländska tonsättare arbetar han målmedvetet för att utveckla och förnya slagverksrepertoaren. Detta har lett till nya verk för slagverk, cimbalom samt flera marimba- och slagverkskonserter som har skrivits direkt för honom.

Rostam Mirlashari (f.1961), sångare, producent och kompositör, växte upp i Sistan, Baluchistan, en provins i sydöstra Iran. 1991 fattade Rostam Mirlashari ett beslut att fly till Sverige på grund av politisk orolighet och fara för sitt liv. 1994 bildade han bandet Golbang med musiker från Sverige, Europa och Afrika. Vid Folk & Världsmusikgalan 2023 erhöll han priset för Årets Traditionsbärare. Mirlashari drivs av en stark övertygelse och patos om musikens och kulturens kraft att överbrygga olika murar mellan människor och att samlas kring frågor om kultur, identitet och kreativitet. Några av de återkommande evenemangen är Kista världsmusikfestival, Eldfesten, A bold frame: Rumi och Sufi Dance festival. Han är utbildad vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.

Michael Weinius (f.1971) från Stockholm är en dramatisk tenor som är efterfrågad på operahus över hela världen. Efter studier vid Operahögskolan i Stockholm gjorde han sin professionella debut som baryton i Così fan tutte. 2004 bytte han röstfack till tenor och han har de senaste åren profilerat sig främst som Wagnersångare, med rosade rolltolkningar av bland annat Siegmund, Parsifal, Siegfried och Tristan. Weinius är också skicklig interpret av nutida musik, vilket vi kunnat höra i exempelvis Daniel Börtz Goya och Hans Gefors Notorious på Göteborgsoperan. Weinius har arbetat med framstående dirigenter som Esa-Pekka Salonen, Kent Nagano och Gianandrea Noseda. Weinius mottog SvDs operapris 2009, blev utsedd till hovsångare 2013 och mottog 2022 medaljen Litteris et Artibus.

Utländska ledamöter

Kirsten Bråten Berg (f. 1950), sångerska, är en av Norges främsta företrädare för den äldre sångtraditionen i Setesdal, södra Norge, så som den utformats och levt vidare via starka förebilder. Med sitt stora kunnande har Bråten Berg alltid visat intresse för samarbeten mellan musiker både inom som utom folkmusikgenren. Hon har arbetat tillsammans med jazzmusiker som Arild Andersen med flera och ett samarbete med musiker från Senegal utmynnade i skivan ”Frå Senegal til Setesdal”. 2005 korades hon som riddare St. Olavs Orden/1a klassen för sin insats som konstnär och kulturförmedlare. Sedan 2008 är hon medlem av Agder Vitenskapsakademi och är statsstipendiat från 2001.

Sven-Åke Johansson (f. 1943), trumslagare, kompositör, poet, konstnär, föddes i Mariestad och flyttade som 25-åring till Berlin, där han omgående etablerade sig som en av centralgestalterna inom den fria improvisationsmusiken. Johansson har regelbundet samarbetat med många av de ledande exponenterna för den improvisationstradition som växte fram i Centraleuropa under 1960-talet, till exempel Peter Brötzmann, Alexander von Schlippenbach och Peter Kowald, men har även framträtt med senare progressiva musikskapare, som den experimentella rockgruppen Sonic Youth. 1972 producerade han den första skivan i eget namn, ”Schlingerland” för trumset-solo. Johansson använder sig ofta av oortodoxa ljudkällor i sina ljudkollage, som exempelvis telefonkataloger, fläktar eller traktorer, vilka kan avnjutas på skivan ”Konzert für 12 Traktoren” från 2015 (uruppförande 1996).

Sanne Krogh Groth (f. 1975), född i Danmark, är lektor och docent i musikvetenskap samt föreståndare för Ljudmiljöcentrum i Lund och mångårig ledamot i akademiens Forskningsnämnd. Hon skrev sin både i Sverige och utomlands uppmärksammade avhandling om EMS (2010) vid Köpenhamns universitet. För den avhandlingen tilldelades hon samma år Ingmar Bengtsson-priset av Kungl. Musikaliska Akademien. Hennes forskning har därefter inriktats mot även noise och experimentell musik, det senare i ett projekt gällande Java. Hon är en ledande kraft i sitt arbete vid sin Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet och har som redaktör för den forskningsinriktade delen av den danska onlinetidskriften Seismograf svarat för en betydelsefull insats för forskningen inom sitt fält.

Randi Stene (f. 1963) är född i Trondheim, Norge, och utbildad vid Musikhögskolan i Oslo och Operahögskolan i Köpenhamn. På Den Kongelige Opera i Köpenhamn debuterade hon, och var sedan en av husets återkommande solister till sin sista föreställning 2019. Hon fick sitt internationella genombrott genom att vinna det prestigefyllda Cardiff Singer of the World 1991, och har sjungit på operahus som Metropolitan i New York, Covent Garden i London, Opéra Bastille i Paris, Komische Oper i Berlin, och La Monnaie i Brussels. Stene har samarbetat med dirigenter som Esa-Pekka Salonen, Pierre Boulez och Christoph von Dochnany. Mot slutet av sin sångarkarriär började Stene engagera sig i uppdrag som konstnärlig ledare, för bland annat Kirsten Flagstad Festival och Oslo Kammarmusikfestival. Hon erhöll en professur vid Norges Musikhøgskole 2013 och är ansvarig för sångkurserna vid Voksenåsen i Norge. Sedan 2019 är hon konstnärlig chef på Den Norske Opera i Oslo.

Jörg Widmann (f. 1973), tonsättare, vars mångskiftande, variationsrika och fantasifulla musik är omisskännligt förankrad i vår samtid, men även i tydlig förbindelse och dialog med tonsättare som Mozart, Beethoven, Schumann och Brahms. Widmann är en av de mest framförda tonsättarna i vår tid och har en omfattande och bred produktion bakom sig för vitt skilda besättningar, från soloverk till stora verk för kör och orkester. Han har samarbetat och komponerat musik för flera av vår tids ledande solister, ensembler och orkestrar världen över. Parallellt med sin verksamhet som tonsättare är han också en framstående klarinettist och har framträtt med klassiska konserter, flera egna verk och även gjort uppmärksammade uruppföranden av kollegors musik.

Hedersledamot

Mats Ek (f.1945), ett av den internationella dansvärldens viktigaste namn, har med sin nyskapande koreografi berört en världsvid publik och påverkat generationer av dansare och koreografer. Mats Eks skapande bärs av hans unika förmåga att med förutsättningslöst lyssnande i musiken, oavsett genre, fånga dess inneboende kraft och ur känslans omedelbara impuls finna uttrycksbärande rörelser som i den rumsliga gestaltningen ger genuin närvaro av såväl det djupt existentiella som det mänskligt vardagliga. I sin nyskapande tolkning av de klassiska baletterna, söker han verkets inre liv och berättelse i musiken. Han kontextualiserar verken i samtiden, inte sällan med perspektivet från den som står utanför, och bidrar därigenom till att aktualisera och levandegöra musiken, också genom att företrädesvis låta den framföras fysiskt i rummet. Ek visar i sitt skapande att musiken ligger danskonsten nära. I hans koreografi förkroppsligas musiken på ett unikt, genuint och universellt sätt. När konstformerna på detta vis förenas blir de ännu mer nödvändiga.

Pressfoton

Maila presskontakt för länk till pressfoton.

Magnus Bäckström, foto: Mårten Hellqvist, Elise Einarsdotter, foto: Olov Karlsson, Jonas Forssell, foto: Jan-Olov Wedin, Karin Lagergren, foto: Martina Wärenfelt, Markus Leoson, foto: Alexander Kenney, Rostam Mirlashari, foto: Fredrik Gille, Michael Weinius, foto: Mats Bäcker, Kirsten Bråten Berg, foto: Marit Kvaale, Sven-Åke Johansson, foto: Daniel Dittus, Sanna Krogh Groth, foto: Kennet Ruona, Randi Stene, foto: Erik Berg, Jörg Widmann, foto: Marco Borggreve, Mats Ek, foto: Morgan Norman/Kungliga Operan

 

Presskontakt:

Lova Wallerö
Kommunikationsansvarig
0707630565 lova.wallero@musikaliskaakademien.se